Tankar kring julen

Det är snart jul vänner. Ett ord som är laddad för många, oftast med värme och kärlek men också med ångest och depression av olika orsaker.
 
För mig är julen det sistnämnda.
 
När jag var liten hade vi en STOR släkt. Alla samlades tittade på Kalle Anka och mamma gjorde all mat själv.Ja tänk er en riktig Fanny och Alexander jul ni vet på TV. Jag fick så mycket julklappar när jag var liten att jag inte orkade öppna alla ens! Jag sparade till dagen efter(!)
En efter en har våra släktingar har dött eller så har jag ingen kontakt med dem (kommer i ett annat inlägg). Idag består min familj av mamma och min son samt sambo. Många är i livet så förstå mig rätt nu, det är jag som inte har någon kontakt övrig släkt.
 
När pappa dog bestämde jag mig tidigt att jag inte ville ha kontakt med släkten på den sidan. Nu har jag ändå kontakt med en faster av två och en kusin av tre.
På min mammas sida har alla dött naturligt men ändå.
Vi hade en nära relation på mammas sida till vår släkt. Den delen som var på min mormors sida.
Alla högtider men speciellt julen förknippar jag med den släkten. Det är en för stor sorg för mig idag att fira jul, att bli påmind om det jag saknar.
Jag är inte bitter på något vis alls, men jag saknar alla och det gör för ont att fira jul på grund av det.
 
Att välja att vilja vara ensam under julen är en sak. Att bli ensam ofrivilligt under julen är en annan sak oavsett vad det än beror på. I vår släkt har de dött ganska tidigt alla.
Idag har jag min mamma kvar som är äldst, hon har heller inga syskon och inte jag.
 
Det här är något jag också kan välja att prata om och bearbeta. Men det kommer långt bak i prioritering. Det påverkar ändå inte människor runtomkring mig på samma sätt.
 
Men för er som älskar julen är det en fin högtid och samla vänner och släktingar.
tänk bara på i år att vi skall hålla oss endast till dem vi bor ihop med såvida ni inte har antikroppar för covid-19. Jag har inga antikroppar. För min del blir det att vara hemma utan min älskade mamma och inte sonen heller får komma hit.
 
Tips: Det finns videosamtal idag som gör att man kan känna att man kommer sin gamla släkting eller föräldrar närmare.
Skicka även paket via posten.
Skicka fysiska vykort. Det är väldigt roligt att få snigelbrev faktiskt i dagens digitala samhälle.
Nu hjälps vi åt var och en för sig att hålla oss friska.
 
Var rädd om er.
Kram