Tankar kring vardagen

Det var ett tag sedan sist. Ärligt talat så har jag låtit saker vila ett tag.Eller jag har faktiskt inte låtit saker vila heller utan jag bearbetar det jag minns. När jag började att skriva kom mycket minnen upp. Det tar längre tid för mig än jag trodde att smälta allt.
Dessutom är det jobbigare att skriva om saker som hänt i mitt vuxna liv än i barndomen har jag märkt. då är det ännu viktigare att jag gör det, jag vet.
Delen där jag skriver om mitt vuxna liv med min son som liten är jobbig och jag oroar mig lite för att ta tag i det om jag ska vara ärlig. Kanske för att jag vet att jag gjorde så mycket fel och att jag inte var en bra mamma!
Jag är inte en bra mamma nu heller, inte en sån där typisk mamma som står sitt barn närmast och så där ni vet.
Det betyder inte att jag inte älskar mitt barn. Jag älskar mitt barn över allt annat på jorden. Men jag är inte den som kan ha människor runtomkring mig som inte förstår MIG. På det viset är jag enormt egoistisk.
Jag kan ha hur många bekanta runtomkring mig som helst. Inga problem! Men så fort någon kommer för nära ser jag ofta eller omedvetet till att bli osams med dem och stöter bort dem. Gäller inte bara min son och min släkt utan även vänner.
Jag har aldrig haft en allra bästa vän. Kommer aldrig att få det heller och vill inte ha det heller.
 
Just nu har jag tagit en paus med KBT också. Jag behöver nog bearbeta själv allt som jag skrivit ett tag till. Sedan gör detta väder mig orkeslös. Detta gråa väder! Ärligt talat jag blir lat.
Jag är väldigt väder påverkad och humöret svänger med det. Bästa vädret är faktiskt som det är nu. Mulet och svalt. Men inte så här LÄNGE som det varit nu!
Att aldrig se solen.
Hur pallar ni egentligen?
I Covid-19 tider finns det inte så mycket att göra. Jag löserkorsord. Ser på film och tv-serier i massor och har aldrig haft så städat runtomkring mig som jag har nu! Jag plockar hela tiden mest för att ha något att göra.
Jag saknar att fika och äta lunch ute på resturang. Jag saknar kulturen, jag saknar att jobba. Samtidigt tycker jag på något konstigt vis att detta är lite skönt faktiskt! Det finns en ”ursäkt” att inte göra alla måsten, ja jag hoppas att ni förstår vad jag menar.
Det som också är skönt nu är att alla förstår att man inte vill kramas jämt och ständigt. Jag kommer nog att fortsätta att hålla ett visst avstånd sen även när jag är vaccinerad mot Covid-19. Det är klart att jag ska vaccineras! Jag har aldrig ens tänkt något i andra banor, jag kanske ska göra det? Kolla upp och sånt…
Snart är det jul, vad ska ni göra då?
Jag och min sambo ska vara hemma. Vi har varit så lata att vi beställt take away både på julafton och nyår. Bekvämt också vill vi stötta företag. Här blir det en lugn och skön jul. Kommer att sakna mamma och de vi brukar fira jul med. Men det får funka ändå.
Egentligen är det ju som vilken vanlig dag som helst. Speciellt för alla oss som inte ger julklappar eller tar emot.
Jag tycker det är bara jobb med det och att byta pengar i princip. Sedan jag blev vuxen är inte julklappar det viktiga. För mig är det viktiga att umgås och maten (haha)!
Jag kan vara utan allt kring julen utom just maten och att träffa mamma (men i år får jag träffa mamma via telefonen).
Ja i år blir det inte som vanligt. Inget är som vanligt. Men det är kanske bra det också? Det får mig i alla fall att förstå hur viktigt rutiner och den vanliga vardagen är och att ta vara på den.
Tänk att jag längtar tills att jag ska börja jobba igen. Det trodde jag aldrig skulle komma från mig.
 
Var rädd om er nu och God Jul. Massa kramar till er tills vi ses igen.