Tre dagar kvar till julafton 2020

Det närmar sig…. dagen som för många är laddad på ett eller annat sätt. Julafton. För några är det den bästa tiden på året. För andra är det en jobbig högtid. Allt beror förstås vad man har i bagaget och hur familjeförhållandena ser ut. I år blir sig inget likt alls. Allt är annorlunda på grund av Covid-19. Det som är bra i år är också det dåliga i år.
 
Det är skönt att det i år blir en lugnare jul. Inte så annorlunda mot övriga vardagen. Det är inte samma stök, inte hos oss i alla fall. Det blir jag och min sambo som firar jul och nyår. Vi har varandra så vi är inte ensam. Men våra föräldrar är inte här och i inte våra barn (jag har en son och en bonus son).
För första gången någonsin kan vi ta det riktigt lugnt och bara vara. Vi behöver inte bry oss i allt det här runtomkring som jag normalt tycker är jobbigt som att städa, pynta, laga mat.
Men i år har något hänt. Jag vill verkligen göra allt det där som jag vanligtvis INTE GÖR!
Jag vill baka, pynta, ha gran och träffa släkten.
Har väl aldrig tänkt på pyssel så mycket som i år. Tänk alla jular som jag har tänkt…..vad skönt det skulle vara att slippa allt stök! I år slipper jag det. Men då saknar jag det.
Jag har gjort kola, städat, och har till och med dukar på borden med mera. Tänk vad hemtrevligt det är  nu! Jag trivs faktiskt hemma för första gången på länge. Tror att det för min del beror lite på  att jag i vanliga fall blir så mättad normalt med alla julsaker i affärer och julmusik. I år har det inte blivit sånt. 
Jag saknar också min mamma. Tänk att man aldrig är nöjd?
Men i år har jag lärt mig att vara nöjd med det lilla!
 
Så jag avslutar året med några positiva saker. Jag tar upp KBT och detta bloggandet igen efter nyår.
 
I år har jag lärt mig att vara tacksam för att jag får vara frisk. Att mina nära och kära får vara friska.
Jag har lärt mig att uppskatta vardagen!
I år var året då jag började tänka lite, med betoning på lite, på den fysiska hälsan. För er som känner mig ni vet…. jag hatar motion! Men jag börjar att kapitulera, sakta. (Någon PT som känner sig utmanad att ta sig an en trotsig ”tant” i sina bästa år 😉 )
Jag uppskattar också att vi inte har det ekonomiskt svårt jämfört med många där ute.
I år uppskattade jag naturen, jag såg den åter igen med nya ögon i år. Det är fantastiskt vilken vacker natur det finns. Det är inte förbjudet att ta en promenad! Gör det, ni/vi har allt det vackra inom räckhåll!
I år har jag fått gå omkring i min favoritklädsel hur mycket jag vill (myskläder).
I år har jag verkligen kunnat bara få vara och vila. Ta igen mig.
Om man tänker efter finns det ändå mycket att vara tacksam över. Framförallt de små tingen i vardagen har blivit enormt viktiga för många inklusive mig. 
 
Framförallt har jag ”lärt” mig att uppskatta den enda äldre släkting jag har nära mig, min mamma!
Förr var det jobbigt när hon ringde eller jag skulle ringa. Det tog ärligt talat tid tyckte jag. Jag hade ju så mycket att göra!
Men vad är väl viktigare än att prata lite med de man håller kärast?
Jag är så tacksam för att jag har fått lära mig allt detta på nytt i år. Det jag redan visste egentligen men glömt bort.
 
Så tack för i år, 2020. Det har varit ett lärorikt år. Kanske inte så händelserikt och roligt men jag skulle heller faktiskt inte vilja vara utan det.
 
Må nu gott alla, var rädda om er, håll avstånd. Nya tag 2021 med fortsatt KBT mot mitt köpberoende och jag kommer att gå igenom hela mitt vuxnaliv fram tills idag.
 
Vill önska er alla
GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR.